Häromveckan fattade riksdagen beslut om att säga ja till regeringens förslag om att skärpa lagarna mot offentliganställda som begår allvarliga tjänstefel. Den första augusti höjs straffet för brott mot tjänstemannaansvaret till fängelse i högst ett år och sex månader. Därtill beslutade riksdagen att samtidigt införa en ny rubricering i brottsbalken, ”missbruk av offentlig ställning”. Det innebär att personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, det vill säga både tjänstemän och förtroendevalda, och som uppsåtligen bryter mot lagar och regler för att ge sig själv eller närstående fördelar eller agerar för att missgynna andra, kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år, eller om brottet bedöms som grovt, i upp till sex år.

Lagändringarna är en del av regeringens arbete med att utöka det straffrättsliga tjänstemannaansvaret och göra det tydligare att den som innehar stor makt över människors liv och våra gemensamma pengar, också har ett stort ansvar för att göra rätt och inte missbruka det förtroende eller det uppdrag som man har. De nya bestämmelserna sträcker sig betydligt längre än det så kallade tjänstefelsansvaret.

Det är på tiden att en sådan här förändring görs. Allt för länge har det varit möjligt för såväl höga tjänstemän som politiker att ducka när allvarliga felaktigheter begåtts och upptäckts. Trots att det på papperet har funnits en tydlig ansvarsfördelning har man i såväl kommuner som regioner kunnat sopa oegentligheter under mattan och någons ansvar har blivit ingens. De stora förlorarna på en sådan ordning är medborgarna, det vill säga skattebetalarna och alla individer som fått sina liv överkörda av myndighetspersoner med bristande moral.

Det enda som är lite synd är att den nya lagen inte täcker in sådant som oaktsamhet. I alla fall i viss utsträckning borde även det kunna straffas. I alla fall när tjänstemän och politiker agerar oaktsamt genom att inte sätta sig in i ärenden de beslutar om eller bortser från uppenbara lagbrott som det borde ingå i uppdraget att vara varse om.

Från arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner, varnar man för att det nya brottet kan leda till att färre i framtiden ska vilja ta på sig offentliga jobb och uppdrag. ”Det finns en del oro kring hur den här lagen kommer att tillämpas”, säger Sara Catoni, chefsjurist på SKR (Dagens Samhälle 16/6). Även fackliga organisationer som TCO, Vision och ST har varit kritiska.

Att just dessa organisationer skulle uttrycka skeptiska åsikter kommer knappast som någon överraskning. Men om det nu är så att en och annan drar sig för att ta på sig uppdrag eller söka jobb inom myndighetssektorn för att man tvivlar på sin egen förmåga att göra rätt och ta ansvar, så är det rimligtvis en god sak att dessa låter bli.

SKR menar också att lagstiftaren borde varit tydligare med vad som är straffbart och vem som ska hållas ansvarig. Det kan man naturligtvis förstå. Samtidigt handlar det om så många olika situationer av maktmissbruk och korruption som kan uppstå, att det vore olyckligt om för fyrkantiga ramar gjorde att det även i framtiden blir för enkelt att undkomma ansvar. Förhoppningsvis kommer tillämpningen av lagarna bli tydligare när domstolarna fått säga sitt i ett antal fall. Oavsett ska regeringen ha en eloge för att de äntligen agerat för att människor i högre grad ska kunna lita på att företrädare för den offentliga förvaltningen agerar sakligt, opartiskt och i enlighet med lagen.

Om du redan är prenumerant: logga in!

Logga in