Jag älskar att man är stolt över sitt ursprung. Lite annorlunda blir det då man flyttar utomlands och byter språk. I Strängt Taget finns en amerikan. Han använder svenska rakt över, vilket känns naturligt. Jag beundrar Stefan Öman (son till Tore Öman), som lärde sig finska under tiden han spelade ishockey i Finland, för finska är ett svårt språk

Att skånskan slår igenom ger en extra krydda för Strängt Taget. Anders Häggs skånska är lätt att förstå. Annat är det med Henke Larssons rotvälska.

Strängt Taget togs emot av Ödbergskas ordförande Malin Wedin. vilket gav rätt signaler på evenemangets status och en fjäder i hatten åt Strängt Tagets musiker, vilka alla bar hatt.

Spelningen delades in i två avdelningar, så att man i lugn och ro kunde fika mitt på hållet och svalka sig med en glass.

Avslutnings låten blev den enda direkta kopplingen till Skåne, då man valde Peps Perssons Alldeles lagom. Publiken var i extas och ville höra mer. Konsten är att sluta då det är som bäst, vilket Strängt Taget löste genom att köra refrängen ett par varv till, vilket man kunde göra då man inte använde bakgrunder, utan spelade på gehör.

När jag sedan höll på att packa ihop kom en tremänning från Köpmanholmen fram till mig och ville prata om Strängt Tagets show, som jag hade filmat. Slutet gott, allting gott, för en publikskara på drygt 100 utsprida på gårdstunet. Då inget inträde togs går en exakt siffra ej att få fram. Samtidigt var Christer Joald på torget, så en konkurrenssituation om publiken uppstod.

Kjell Larsson