Inbäddat innehåll

Socialdemokraterna håller alla dörrar öppna redan nu. Vilket tyvärr får Socialdemokraterna att framstå som ett opålitligt parti. Som dessutom, till skillnad från Moderaterna, försöker hålla sig till det finanspolitiska ramverket. Samtidigt som Moderaterna bland annat går ut och lovar gratis förskola och dessutom förkunnar att reformutrymmet är 50 miljarder.

Vilket betyder att det med Socialdemokraterna i så fall inte blir någon renovering av Sverige under nästa mandatperiod. Det kommer istället bli småduttande. Det är vad väljarna hör när Mikael Damberg skickas ut för att prata om Moderaterna som oansvariga. För folk gillar både halva priset på månadskort i kollektivtrafiken och gratis förskola. Tydliga enkla förändringar och löften. Till skillnad från de många, och ofta svårkommunicerade beskeden från Socialdemokraterna.

Just den detaljen verkar inte bekymra Socialdemokraterna. Men den bekymrar många andra. Inte minst det faktum att Socialdemokraterna närmat sig både Kristdemokraterna och nu senast, väldigt tydligt Centern.

Att samarbeta med Centern var naturligt för Socialdemokraterna. Innan Maud Olofssons entré i partiet, före Stureplanscentern och den allt tydligare nyliberala riktning partiet tagit.

Men Centern av idag är i alla delar ett nyliberalt parti ifråga om den ekonomiska politiken. Vilket också betyder att ett samarbete med Centern kommer betyda väldigt lite socialdemokratisk politik. Att partiledningen i S är så intresserade av Centern är därför inte ett positivt besked för den som inte tror på borgerliga skattesänkningar och som vill ha en stark välfärdsstat som går att lita på.

Hur skulle samarbetet se ut för övrigt? Det vet vi redan eftersom Centern var del av januariavtalet. Vad S-väljare fick då var saker som slaktad Arbetsförmedling, ett försök till infasning av marknadshyror och annan nyliberal politik vänsterväljare aldrig röstade för.

Det skulle knappast se annorlunda ut idag. Centern går i år till val på mer valfrihet i välfärden, samtidigt som S lovar att slopa LOV. Centerns arbetsmarknadspolitik är i sin tur i princip helt fokuserad på sänkta skatter och saker som slopad arbetsgivaravgift för unga. Det är väl, snällt uttryckt, inte riktigt vad den som definierar sig som vänster längtar efter.

Att man har väldigt lite att enas kring på avgörande områden visar det gemensamma inlägget på DN Debatt tydligt. Annars hade inte frågan för ett gemensamt utspel handlat om AI, som knappast kan klassas som ett avgörande område i det här valet, även om ett digitalt infrastrukturoberoende onekligen är otroligt viktigt. Den som äger information idag äger makt. Och Europa och Sverige har lämnat över den till Kina och USA.

Samtidigt har Socialdemokraterna redan under ganska lång tid visat för väljarna att man även är intresserade av Kristdemokraterna. Magdalena Andersson har bland annat pratat om kärnkraften som ett område där KD tänker rätt.

Det är i sig obegripligt. KD är ett parti som driver en extrem skattesänkarpolitik och inte försvarat grundläggande svenska värderingar som aborträtten. Och som dessutom vill förstatliga vården.

Socialdemokraternas fokus borde för övrigt ligga på förnybar energi. Vindkraft. Inte kärnkraft.

Att Magdalena Andersson vill hålla dörrar öppna är, givet opinionsläget, inte konstigt. Om man mer än något annat ser politik som kompromisser och taktik. Men politik är inte kompromisser och taktik i väljarnas vardag. I väljarnas vardag handlar politik om huruvida cancervården fungerar när du får bröstcancer, hur snabbt du får en läkartid, om ditt barn får plats på en förskola på avstånd som underlättar vardagen, kan plugga på universitet, få jobb, om ditt barn får den hjälp i skolan han eller hon behöver, om mormor har det bra på sitt äldreboende.

Det kräver också att man väljer som parti. Tycker man resurserna i välfärden är viktigare än låga skatter, ja då kan man inte samarbeta med partier som vill sänka skatterna.

Centern har, under lång tid, klassat V som en snart sagt lika mörk politisk kraft som SD. Vilket självklart är trams. Samtidigt har Vänstern intagit den i grunden orimliga och kompromisslösa ställningen att man ska ha ministerposter.

Vänsterpartiet är såklart av det skälet ett problem. Men blir också ett ännu större problem när Socialdemokraternas strategi så uppenbart dessutom är att vinna Magdamoderater. Magdamoderater har knappt ett intresse av Socialdemokraterna i någon egentlig mening, vilket också betyder att Vänsterpartiet per definition inte är ett sällskap S vill påminna dessa väljare om är en möjlig och på många sätt, i grunden självklar, samarbetspartner. Trots att de flesta S-väljare förmodligen gillar gratis glasögon till barn betydligt mycket mer än slopad skatt på ISK upp till 500 000.

Miljöpartiet då? Bra inflytande på Socialdemokraterna ifråga om klimatpoltiken, naturligtvis. Kan man bara hålla Miljöpartiet borta från att tänka medelklassiga tankar om saker som el-cykelstöd är Miljöpartiet ett politiskt inflytande som ger mer av den gröna politik många nog önskar av en S-regering. Dessutom har man över tid varit en viktig, human röst ifråga om migrationen. Som talat även för S-väljare som avskyr politik som tonårsutvisningarna.

Så vad göra som väljare som är missnöjda med S lismande inställning till C och KD men vill ha en socialdemokratisk regeringen?

Ett alternativ är att rösta på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

Och man kan ju tycka att Socialdemokraterna faktiskt borde lyssna på sina kritiker när Göran Greider förkunnar att han tänker rösta på Vänsterpartiet och Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet, som tidigare varit S kommunikationschef och arbetat under socialdemokratiska regeringar, skriver att hon tänker rösta på Miljöpartiet.

Struntar Socialdemokraterna i sina kärleksfulla kritiker, som Anna Lindh kallade röster med kritiska åsikter om partiets politik inom partiet, ja då kan man såklart istället göra som Göran Greider och Karin Pettersson beslutat sig för att göra, och se till att Socialdemokraterna hamnar i bra sällskap.

Istället för det dåliga sällskap Socialdemokraterna så konsekvent inför det här valet söker sig till.

Inbäddat innehåll