Bankbedrägerierna ligger på en hög nivå och förser de kriminella nätverken med en miljon kronor om dagen att köpa vapen, bomber och narkotika för. Tidigare regeringar har inte fått bukt med bankbedrägerierna. Kommande regering måste nu lagstifta mot bankerna för att få ned bankbedrägerierna.

De kriminella nätverkens brottsvinster från bankbedrägerierna ökade under februari till juli 2026 med 24 procent jämfört samma period förra året och ligger nu kring en miljon kronor om dagen. Antalet polisanmälningar har under samma period pendlat kring 100 stycken per dag.

Bedrägerier genom social manipulation, där bankbedrägerier ingår, sprängde förra året för första gången gränsen på mer än 50 000 polisanmälda fall. Person­uppklarnings­procenten vad gäller bedrägerier har halverats sedan år 2016 till 3 procent. När 97 procent av bedragarna går fria, blir bedrägerier dessvärre attraktivt och lönsamt ur de kriminella nätverkens synvinkel.

En grundproblematik är att bankerna endast står för cirka 10 procent av förlusterna från bankbedrägerierna, det vill säga kring 30-40 miljoner kronor på årsbasis medan bankkunderna får stå för förluster på 300-400 miljoner kronor.

Bankerna har på ett framgångsrikt sätt lyckats övertyga politiker såväl i Bryssel som Stockholm om att risken för förlusterna ska föras över till bankkunderna. Med nuvarande regelverk är det därför en ren förlustaffär för bankerna att förbättra sina säkerhetssystem för att få ned bankbedrägerierna. Förlusterna drabbar ju nästan bara bankkunderna, inte bankerna.

Om bankbedrägerierna skulle öka med 100 miljoner på årsbasis, behöver bankerna bara stå för 10 miljoner kronor, vilket är mindre än vad ytterligare säkerhetsåtgärder kostar. Det är helt enkelt billigare för bankerna med mer bankbedrägerier än att lägga pengar på säkerhets­åtgärder. Vi behöver därför ny lagstiftning som gör att bankerna förlorar pengar på lägre säkerhet.

På den tiden när de kriminella begick bankrån, stod bankerna för 100 procent av förlusterna. Något som bankerna klarade att finansiera. Vinsten enkom för Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken var sammanlagt 177 miljarder kronor år 2025. Bankerna skulle därför utan ekonomiska svårigheter kunna stå för en större del av förlusterna på grund av bankbedrägerier.

Vanligast vid bankbedrägerier idag är att bedragaren lurar bankkunden att själv godkänna överföringen av pengar till bedragaren. Då får bankkunden stå för förlusten.

EU:s nuvarande betaltjänstdirektiv reglerar inte vad som ska hända vid sådana bedrägerier, vilket gör att Sverige genom nationell lagstiftning kan ålägga bankerna en större skyldighet att stå för en större andel av förlusterna. 

EU:s kommande betaltjänstförordning ger också Sverige möjlighet att ställa högre krav på bankerna vad gäller återbetalningsskyldighet till kunderna vid bankbedrägeri än EU:s miniminivå.

Vi vill därför att kommande regering ser till att få ned bankbedrägerierna genom ny lagstiftning som omfattar både konsumenter och mikroföretag och som lämpligen tar avstamp i de mer generösa brittiska reglerna om kompensation av kunderna vid bankbedrägeri. Detta innebär att banken som utgångspunkt står för bankbedrägeriet när

1. bankkunden har lurats godkänna överföringen av bedragaren och inte varit grovt vårdslös eller
2. bankkunden har varit grovt vårdslös, men till följd av sin skyddslösa eller utsatta ställning har haft svårt att värja sig mot bedragaren.

Ett sätt att helt eller delvis hantera återbetalningarna kan vara i form av en statlig ersättningsgaranti, som i likhet med insättningsgarantin finansieras genom obligatoriska avgifter från bankerna. EU-lagstiftningen hindrar inte detta. Ersättnings­garantin skulle precis som insättnings­garantin kunna vara riskdifferentierad, vilket innebär att en bank där kunderna i högre utsträckning drabbas av bankbedrägeri måste betala en högre avgift. Därmed får bankerna också starkare incitament jämfört med idag att hålla nere bankbedrägerierna. Samtidigt är en statlig prövning av ersättnings­anspråken mer rättssäker än om detta enkom görs i bankernas regi. 

Bankkunderna kan idag inte välja bort banker med bristande säkerhet. Regeringen Kristersson har inte låtit Finansinspektionen offentliggöra sin statistik över hur mycket bankbedrägerier respektive bank har. Bankerna har inte heller självmant velat offentliggöra statistiken. Därmed saknar kunderna möjlighet att kunna flytta sina pengar till säkrare banker, vilket försvagar bankernas drivkrafter att investera i bättre säkerhet. Vi vill därför se en ändring av sekretesslagen så att Finansinspektionens statistik över bankbedrägerier kan släppas fri.

Det är även viktigt att kommande regering på olika sätt trycker tillbaka spridningen av person­uppgifter och minskar möjligheten för bedragare att dölja sin verkliga identitet vid kommunikation via telefon och e-post.  

Vi kommer inte att få bukt med bankbedrägerierna så länge bedragarna tjänar mycket pengar och inte blir dömda, bankerna kan låta kunderna stå för nästan alla förluster samt att kunderna inte kan välja bort banker med dålig säkerhet. Kommande regering måste ändra på detta. Först när bankerna och inte kunderna förlorar på bristande säkerhet, kommer vi att få ned de kriminella nätverkens inkomster.

Christina Heilborn
förbundssekreterare, Riksförbundet FUB
Ghassan Ghaziri
förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Johanna Hållén
generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Lenita Granlund
förbundsordförande, SKPF Pensionärerna
Maria Larsson
förbundsordförande, SPF Seniorerna
Monica Ekström
förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige
Ulf Stenberg
chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund
Åsa Lindestam
ordförande, PRO